CatrinL

Sitter i min ensamhet med en påse kanelgifflar och läser bloggar, ganska skönt faktiskt. Har precis skickat iväg ett mil långt mail till Mallan som befinner sig just precis där jag önskar att jag befann mig just nu. Saknar henne men tackar gudarna för att det finns så bra sätt att kommunicera på i dagens samhälle. . Har ingen aning om vart dagen bär hän, känner mig lite förlamad utan bil. Gillar inte att anpassa mig efter bussarna som går allt för sällan och aldrig i tid. Funderar starkt på att gå en runda och njuta av solen, havet och den molnfria himlen ett tag men det är inte lönt att jag lovar för mycket. Brukar inte gå som planerat! Har sjukt svårt att hitta på saker, väntar på mail men det går trögt. Förstår inte varför det ska ta hundra år? Jag håller tummarna och hoppas på det bästa iallafall.

PUSS PÅ ER